Huvudkategori, fagartiklar.
Her er linken til den nyeste om mest omfattende oppdateringen rundt behandling av atopisk dermatitt hos hund. Artikkelen er beregnet for veterinærer.
http://www3.interscience.wiley.com/cgi-bin/fulltext/123371643/PDFSTART
God lesning!
Babette Taugbøl
Atopisk dermatit hos hund
Flera studier har visat att ca 10 % av hunder med klåda som huvudsymptom har atopi. Hos vissa raser och speciella linjer finns det en högre förekomst av atopi.
Diagnostiska kriterier för atopi hos hund - Ingen klåda ingen atopi!
Uteslutning av relevanta differentialdiagnoser:
Atopi är en klinisk diagnos. En allergitest används enbart till att underbygga diagnosen , och till att identifiera allergenerna som senare ska inkluderes i allergenspecifik immunterapi.
Behandling av atopisk dermatit hos hund
Atopi er en medfödd, genetisk lidelse där hunden danner for mye IgE og IgGd immunglobuliner mot allergener i omgivelsene. Allergiske lidelser kan som regel ikke helbredes, bare lindres. Tilstanden blir verre med årene og man må lære seg å leve best mulig med dette. Hunden kontrolleres ved en kombinasjon av alle punktene listet nedenfor. Å gjøre bare en ting er aldri tilstrekkelig. Patienten må følges opp med jevne mellomrom. Atopikere bør ikke brukes i avl. En vellykket atopibehandling krever en motivert eier.
Kombinasjonsbehandling:
Babette Taugbøl
Veterinær og dermatolog (CertVD)
Oktober 2007
Allergisk hudsjukdom hos häst
Allergisk hudsjukdom hos häst kan yttra sig som urticaria, atopi, sommareksem, foderallergi eller kontaktallergi. Vår kunskap om allergiska besvär hos häst är ännu i sin linda. Det finns emellertid många likheter mellan allergiska reaktioner hos häst och hos människa. Reaktionerna kan grovt indelas i två grupper:
• Antikroppsmedierad reaktion som utlöses av en bindning mellan antikropp och antigen.
• T-lymfocytmedierad reaktion som är en 2-3 dagars försenad reaktion eftersom den är beroende av vissa effektorceller (makrofager) och signalsubstanser (cytokiner).
Till den första gruppen hör så kallad Typ 1 hypersensitivitet. Kliniska symtom hos häst associerad med Typ 1 hypersensitivitet och IgE svar innefattar urticaria, culicoides hypersensitivitet, allergisk bronkit, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD)och systemisk anafylaktisk reaktion. IgE binder sig till en specifik Fсє- receptor som sitter på mastceller och på basofila celler. När en sådan mastcell eller basofil kommer i kontakt med ett allergen leder detta till en degranulering och frisläppande av ett antal inflammatoriska mediatorer, något som resulterar i en akut men kortvarig allergisk reaktion. Hos hästar har man visat att mediatorn histamin har betydelse vid culicoides hypersensitivitet och COPD. Även andra mediatorer som leukotriener och prostaglandiner är beskrivet vid anafylaksis och platelet aktivating factor är påvisad vid culicoides hypersensitivitet.
Allergi hos häst kan förekomma med eller utan klåda och manifestera sig som:
1. Urticaria
2. Atopi
3. Insekts hypersensitivitet
4. Foderallergi
5. COPD (inte beskrivet här)
6. Anafylaksi (inte beskrivet här)
1. URTICARIA
Etiologi
• Immunologisk (mastcells degranulering)
• Icke immunologisk (sol, tryckskador, kyla, ansträngning)
Utlösande faktorer kan vara:
• Mediciner
• Vacciner
• Foder
• Plantor
- nässlor, smörblommor
• Hypersensitivitet
- atopi, foderallergi, insektsstick/bett
• Infektioner
- bakterier, virus, svamp, parasiter
• Kontaktirritation
-medicinsk spray, pour on preparat, sadeltvål, växter på bete
Kliniska symtom
• Nässelfeberutslag (wheals), kliande eller inte, akuta eller kroniska
• Var som helst på kroppen
• Pälsen över utslagen kan resa sig
• Man kan göra en fördjupning med ett finger
• Kan indelas efter storlek och utformning
Diagnos
Urticaria är ingen diagnos, bara ett reaktionsmönster i huden. Grundorsaken hittar man i mindre än 25 % av fallen inom humanmedicinen. Det krävs en grundlig välplanerad utredning. De vanligast rapporterade orsakerna är: mediciner (Penicillin), atopi, foder, infektioner. En noggrann anamnes ( ex årstidsvariation!) är viktigt för utredningen.
Terapi
• Försök att hitta utlösande faktorer: mediciner, vacciner, infektioner, parasiter.
• Prednisolon 2mg/kg/dag i 3 -10 dagar, därefter varannan dag, därefter dosreduktion
• Underhållsterapi vid idiopatisk urticaria: hydroxizin (Atarax) ca 1-2 mg /kg 2-3 gr
dagligen kan försökas förebyggande
• Vidare tester
- Ändring av foderstat: bara alfalfa, bara timotejhö
- ALLERCEPT IgE test/intradermaltest
- Tryckinducerad dermatografism
- Isbitar på huden i 5 minuter för att bekräfta köld urticaria
- 30 minuters hårt arbete för att provocera ansträngnings urticaria
2. ATOPI
Detta är en genetisk disposition att göra antikroppar mot antigener i omgivningen (såsom husdammskvalster, förrådskvalster, gräspollen, ogräspollen, mögelsvampar). IgE binder sig till mastceller och basofiler i huden och luftvägarna, vilket leder till frisläppning av diverse mediatorer (histaminer, leukotriener, inteleukiner etc.).
• Extrinsic form: IgE-associerad
• Intrinsic form: ingen ökning av IgE (men klinik som atopisk dermatit)
Komplicerad, multifaktoriell, genetiskt predisponerad patofysiologi.
Kliniska symtom
• Klåda är det huvudsakliga symtomet. Detta leder till alla slags sekundära lesioner. Framför allt på öron, ansikte, ventrala abdomen och benen. Men även man, svansrot och dorsum förekommer. Hästarna biter sig, kliar sig mot inredning, stampar med hovarna och viftar med svansen.
• COPD (astma)
• Återkommande urticaria med eller utan klåda.
• Steril eosinofil follikulit.
• Tidig debut (1-6 år).
Diagnos
Anamnes, grundlig klinisk undersökning och uteslutning av relevanta differentialdiagnoser. Differentialdiagnoserna varierar med distributionen:
• Ansikte
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Dermanyssus gallinae, förrådskvalster
• Öron
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Psoroptes
• Halsen
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, förrådskvalster
• Manen
-foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet, Psoroptes, löss
• Dorsum
-löss, foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet
• Svansrot
-Chorioptes, löss, Psoroptes, Oxyuriasis, foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet
• Benen
-Chorioptes, Dermanyssus gallinae, kontaktdermatit, Strongyloides, foderhypersensitivitet, insektshypersensitivitet
Årstidsvariation:
• Sommar
-insektshypersensitivitet
• Vinter
-löss, Chorioptes, skabb
Hästar kan ha atopi och/eller insektshypersensitivitet och/eller foderhypersensitivitet samtidigt.
Det är viktigt att utesluta alla andra orsaker innan man går vidare med en allergitestning. En allergitest kan inte ställa diagnosen atopi! Den kan bara användas för att identifiera allergenerna som man skall undvika eller alternativt använda i en allergenspecifik immunoterapi.
Vilken allergi-testmetod är bäst?
Intradermaltest
• Fördelar
-En väldigt sensitiv allergitestmetod
- Använder huden som testorgan
-Kan mäta eventuell senreaktion
• Nackdelar
-Falska positiva reaktioner är vanliga (extrakt kan innehålla beståndsdelar som leder till mastcellsdegranulering utan att patienten är allergisk mot denna beståndsdel, korsreaktioner mot kvalster hos de patienter som har skabb)
-Resultatet är beroende av det typ av extrakt som användes
-Extraktet och interpretations (utrednings)kriterierna är inte tillräckligt standardiserade
-Subjektiv, kan inte upprepas
-Ett ingrepp som kan indicera eller öka en IgE respons
-Patienten måste sederas och klippas
-Kräver erfarenhet för att tolka resultaten
-Kräver förvaring av extrakt med kort hållbarhet
In vitro allergitester
• Fördelar
-Mäter bara IgE bundet till mastceller (hög specifisitet, gäller ALLERCEPTTM)
- Objektiv och reproducerbar
-Kräver bara ett blodprov
-Praktiskt för ägare och patient
-Erfaren veterinär dermatolog hjälper till med tolkning av resultat och väljer ut allergener till immunterapi (gäller allergisystem i Norge och Sverige).
• Nackdelar
-Mindre känslig än intradermaltest
- Mäter bara potential för omedelbar reaktion
-IgE nivån kan minska utanför säsongen hos säsongsallergiker (falskt negativ)
-Äldre tester korsreagerar med IgG och kan ge falskt positiva utslag (gäller inte ALLERCEPTTM)
Vad är en ALLERCEPTTM test?
HESKA Corporation har utvecklat en mycket specifik metod för att kunna påvisa canin och felin IgE. ALLERCEPTTM testen untnyttjar alfa-kedjan av mastcells receptorn för IgE (Fсє R1α) för att påvisa allergenspecifik IgE i serum, istället för monoklonala eller polyklonala anti-IgE antikroppar. Denna receptor binder sig specifikt till IgE. Falskt positiva korsreaktioner med andra immunoglobuliner förekommer inte. Bara antikroppar som binder sig till receptorn blir påvisade. Eventuella andra antikroppar i serum som kan binda sig till allergener men inte till receptorn, påvisas inte. Dessa är heller inte relevanta i den allergiska processen. HESKA har bidragit med värdefull allergiforskning och utveckling av nya testmetoder de senaste tio åren.
Hur är det med hästen? I en studie där författarna har jämfört intradermaltest med andra RIA och ELISA tester visade receptor testen den bästa korrelationen med intradermaltesten (Lorch et.al AmVetMedAssoc, 2001;218).
Terapi
Kom ihåg klådtröskeln! Använd kombinationsbehandling!
1. Undvik de sjukdomsframkallande allergenerna så långt som möjligt. Hästen kan gärna flyttas till annan miljö, tex utebox. Använd foder och strö av god hygienisk kvalitet. Fodra helst med hösilage och använd pappersströ eller alternativt torv (eller möjligen den nya kombinationen av torv och spån). Se till att du inte får in flugor eller andra insekter i stallet. Låt hästen vistas ute när du ströar och sopar, vattna eventuellt stallgången när du sopar.
2. Schamponering en gång per vecka med milt schampo och balsam om det är möjligt. Om behov antiseptiskt schampo (klorhexidin). (Finns i VetriDermserien för häst)
3. Prednisolon kan vara nödvändigt under kortare perioder. 2 mg/kg/dag tills klådan är under kontroll (3-10 dagar), därefter varannan dag, därefter dosreduktion till lägsta möjliga dos.
4. Antihistaminer: hydroxyzin (Atarax) förefaller hjälpa mot klåda och urtikaria. Doser som rekommenderas är 1-2 mg/kg 2-3 gånger dagligen. Biverkningar som ses är trötthet och förändrat beteende.
5. Omega-3 fettsyror (tex Dr Baddakys fiskolja) har en synergistisk effekt med antihistaminer/steroider i den klåddämpande processen. Rekommenderad dos är 50 -100 ml fiskolja dagligen till en häst. Intresset är ökande.
6. Hyposensibilisering skall kunna fungera lika bra som för hundar. Det skall provas när inget annat fungerar, om besvären pågår mer än 4-6 månader om året. Proceduren är inte standardiserad. Protokollen måste anpassas individuellt.
3. INSEKTS HYPERSENSITIVITET (Sweet itch, sommareksem)
Etiologi
Detta är den vanligaste av hästens allergiska hudsjukdomar:
• Allergisk reaktion mot spott från bitande insekter (Culicoides, Simulium, Stomoxys mfl)
• Typ I och typ IV hypersensitivitet
• Det finns 800-1000 Culicoides species i värden
• Genetisk och familjär predisposition (Islandshäst)
• Arabhästar, Connemara, Quarterhäst i riskzonen?
• CA 80 % av hästarna med kliniskt sommareksem är positiva på hudtesten, många reagerar mot två typer av insekter
• IgE antikroppar har betydelse vid insektshypersensitivitet hos häst
• IgE antikroppar mot Culicoides hittas bara hos hästar med insekts hypersensitivitet
• IgE Culilcoides specifika antikroppar kan inte påvisas hos hästar utanför säsongen när de kliniska symtomen är avläkta
Kliniska symtom
• Börjar vid 3-4 års ålder
• Familje och rasdisposition
• I Skandinavien som regel säsongsvariation
• Distrubition
-dorsalt (mest typiskt) eller ventralt eller en kombination
- klåda som börjar vid man, svansrot, kors och som sprider sig
-sekundära lesioner och hudinfektioner
-avvikande beteende
-viktsförlust
Diagnos
Differentialdiagnoser som under atopi (se ovan)
• Intradermaltest (80% visar multipla reaktioner)
• Hur fungerar in vitro tester? Det beror på testmetoden som används
Basofil degranulationstest (Immunologiska institutet, Hannover, D) ger goda resultat (80 % visar reaktioner) men kräver färskt blod (inte äldre än 24 timmar)
Heska Fс-epsilon receptor test (ALLERCEPT) förefaller också att stämma bra (70% visar reaktion) (studie under publikation)
Konklusion: man måste ställa diagnosen kliniskt och testa under säsong
Terapi
Denna består av insektskontroll och klåddämpande behandling
• Undvik kontakt, stalla in hästen från eftermiddag till morgon, insektstäcken typ Boett
• Starka fläktar i stallet
• Insektsrepellerande medel appliceras på eftermiddagen
• Dränera stillastående vatten invid betet
• Myggnät
• Knottrepellerande permetriner (ex Switch pour on och spray)
• Smörj på flytande paraffin eller mineralolja (barnolja)
• Behandla eventuella hudinfektioner som förvärrar klådan
• Prednisolon (se atopi)
• Antihistaminer (se atopi)
• Omega -3 fettsyror som stödterapi (se atopi)
• Hyposensibilisering med insektsextrakter kan prövas, men kan inte ännu dokumenteras tillräckligt bra. Vi har emellertid flera kunder som rapporterar att hästarna blir bättre under sommaren, när de hyposensibiliseras
4. FÖDOÄMNESHYPERSENSITIVITET
Hypersensitivitet (immunologisk) eller intolerans (icke immunologisk)???
Hos människor har de flesta matintolerans och inte matallergi.
• Ingen studie är gjord på vad som kan utlösa födointolerans hos häst.
Kliniska symtom
• Klåda och urticaria på huvud, hals, abdomen och kors.
• En del hästar visar bara svansklåda
Diagnos
• Uteslut differentialdiagnoser (se under atopi).
• Eliminationsdiet med ny proteinkälla i 4 veckor, så re-introduktion av det gamla fodret.
• Inga tillsatser, inget ”häst-godis)
Exempel: bara alfalfa eller bara timotej hö. Om man måste ge kraftfoder förutom grovfodret skall man inte ge blandningar utan ett rent sädesslag (till exempel bara havre). När symtomen lindrats så tillsätter man det ”gamla fodret”. En reaktion kommer att visa sig efter allt från 12 timmar upp till 7 dagar. Serologiska tester eller hudtester för foderallergi är värdelösa. Nästan alla hästar (även hundar och katter) får positiva utslag på dessa. De låter sig inte verifieras in vivo.
Terapi
• Undvik fodret som hästen inte tål
• Prednisolon har varierande effekt
Källa: Scott, D.W., Miller. W.H. Equine Dermatology, Saunders 2003
Marianne Melgren
Veterinär, svensk specialist i dermatologi
Atopisk dermatit hos katt
Atopi utgör ca 15% av alla tillfällen av allergisk dermatit hos katt. Atopisk dermatit är ett hudlidande med klåda och karakteristiska kliniska symptom. Atopi är associerat med IgE-antikroppar mot allergener i omgivningen, och ärftlig disposition föreligger.
På senare tid har dermatologer och immunologer påvisat IgE-antikroppar även hos katt. Detta har öppnat möjligheter att studera patofysiologin hos atopiska katter samt för att utveckla tester för in vitro-diagnostik.
Anamnes och kliniska symptom
De flesta atopiska katter börjar att visa symptom i åldern 6 månader till 2 år. Många har säsongsbetonade hudförändringar, men det finns de som är plågade året runt. Alla katter visar klåda. De slickar eller gnager av sig pälsen, något som lätt kan påvisas vid mikroskopisk undersökning av hårspetsen. Responsen på behandling med glukokortikoider är god, men klådan recidiverar vid utsättande. Den kliniska bilden kan variera hos katt men inkluderar som regel ett eller flera av följande symptom:
Självinducerad symmetrisk alopeci
- Ses oftast ventralt på buken, proximalt på låren, eller på korset. Huden är oftast oförändrad
Andra symptom kan vara nysningar, konjunktivit och i sällsynta fall hosta. Huruvida atopiska katter också kan ha allergisk astma är fortfarande omdiskuterat
Upp til 25% av katterna har samtidig foderallergi och/eller loppbettallergi.
Differentialdiagnoser (måste uteslutas, innan man kan ställa diagnosen atopi!)
Miliär dermatit kan vara ett vanligt reaktionsmönster hos katter med ektoparasiter, dermatofytos, neoplasier, immunmedierade sjukdomar, hypereosinofili, foderallergi och överkänsligheter mot insekter.
Symmetrisk alopeci kan man se hos katter med psykogen alopeci, demodikos, dermatofytos, foderallergi, ektoparasiter och endokrinopatier.
Hur ställer man diagnosen atopi?
Hos alla katter med klåda skall man ha gjort följande:
1. Anamnes
2. Klinisk undersökning
3. Multipla hudskrap
4. Dermafyttest
5. Avföringsprov
6. Mikroskopisk undersökning av några hår för att se om dessa är avbrytna på spetsen (tecken på klåda)
Därutöver rekommenderas
1. Full blodprofil
2. Hudbiopsi
3. Cytologisk undersökning (visar ofta eosinofiler, ev. degenerativa neutrofiler med intracellulära bakterier)
När underliggande orsaker förutom allergi är uteslutet, bör katten sättas på en eliminationsdiet i minst 8 veckor. Samtidigt rekommenderas behandling mot loppor. Oberoende av resultatet på alla dessa undersökningar/ behandlingar måste man nu diskutera med ägaren om man skall börja med en livslång behandling med klåddämpande mediciner, eller om det finns intresse för allergitestning och eventuell framställning av ett allergivaccin (allergenspesifik immunterapi ASIT).
Allergitestning och allergenspesifik immunterapi ASIT
Intradermal testning av katter kan vara svårt och kräver erfarenhet och kunskap.
Det är därför glädjande att HESKA™ i stället har utvecklat en in vitro screening test, Allercept screen för katt (Fc-receptor teknologi). Allercept scren testar för 3 grupper av allergener och kommer att ge svar om katten har allergenspecifika IgE.
Man kan avsluta diagnostiken här eller fortsätta med mastcellreceptortesten ALLERCEPT™ (Fc-receptor teknologi) för differentiering av 12 (inomhuspanel) eller 24 (nordisk panel) allergener.
Utifrån testresultatet och patientens anamnes kommer jag att rekommendera en individuell allergenspesifik immunterapi, IMMUCEPT™. I de studier som hittills är genomförda har ca 60-70% av katterna haft god respons på allergenspesifik immunterapi. IMMUCEPT™ är ett läkemedel och kräver licens.
Vår firma Dr.Baddaky Europe AB hjälper dig med detta.
Det är enkelt - du behöver endast sända oss 1,0 ml serum från din patient!
Babette Baddaky Taugbøl
Veterinär och dermatolog
Dr.Baddaky Europe AB
Email: post@drbaddaky.no
Den kliande hund eller katt kan det vara allergi?
Är det sant? Kan hunder och katter verkligen få allergi?
Hundar och katter kan få allergi precis som människor. En tredjedel av alla hudproblem kan bero på allergier. Precis som människor kan djuren bli allergiska på våren och sommaren p.g.a. ökad mängd pollen i luften.
Vad är symptomen på allergi?
Det vanligaste tecknet på allergi är klåda. Djuret kliar huvudet, biter och slickar sig. De områden på kroppen som är mest utsatta är huvudet, tasserna, flankerna och runt halsen.
Hur får hundar och katter allergi?
Når hunden och katten blir utsatta för ämnen (allergener) en inte tal kan de utvekla allergi. Vanligtvis börjar husdjuret med en kort period med klåda och bitning. I första levnadsåret kan det vara så ubetydeligt att man inte lägger märke till det. Allteftersom blir klådan tydligare och mer långvarig. Allergi kan vara ärftligt.
Vad är allergi?
När en individ reagerar på ett ämne kallas det en allergisk reaktion. Dessa ämnen (allergener) omfatter pollen, mögel, mjäll från djur och människor, husdammkvalster, loppor, föda. Allergenerna leder till en allergisk reaktion genom kontakt med huden, inandningen eller upptag i mag-o tarmkanalen. Allergiska djur har för mycket IgE antikroppar. När dessa bindes till antigenet frigöres biokemiska ämnen. I huden leder detta till klådan.
När på året uppstår allergi?
Allergi uppstår når de allergiska ämnen finns i närheten. De vanligaste allergenerna som dammkvalster eller mögel i hus ger allergi året om. Pollenallergi begränsas til pollensäsongen. Födoämnesallergi kan förekomma ensamt eller som en del av ett allergiskt problem.
Hur ställer man diagnosen allergi?
En allergidiagnos ställer man med hjälp av pasientens sjukdomshistoria och en grundlig klinisk undersökning. Veterinären bedömmer om allergitest är nödvendig. Ett blodprov skickas till HESKAs referenslaboratorium, Dr. Baddaky Europe AB, där ALLERCEPT screen allergitesten utföres. Denne test kan ge svar på om hunden är allergisk eller inte. Om provet är positivt och man vil veta vilka ämnen patienten reagerer på, skickas provet vidare till HESKAs referenslab for ALLERCEPT testet. Om veterinären mistänker ett födoämnesallergi utredes den med hjälp av eliminasjonsdiett.
Kan man förebygga allergi?
Det bästa är att undvika ämnen som leder till allergisk reaktion. En del ämnen är det omöligt att undvika. Vid sådana tillfällen måste patienten behandlas.
Hur lyckad är behandlingen?
Behandlingsresultatet er beroende av ditt sällskapsdjurs generella hälsa, graden av allergi och ditt engagemang i behandlingen. Följande punktar ingår som regel i behandlingen av en allergiker.
1. Finn ämnen som förorsaker allergien och reducera eller undvika kontakten med dessa.
2. Ge ordinerade mediciner för att få kontroll av de kliniska symptomen.
3. Allergivaksine. Med en allergivaksine gör man hunden eller katten mindre känslig mot de allergiframkallende ämnena. Några allergier avtar med tid och behandling, i andra fall måste man behandla livet ut med allergivaksine. En kombination av dessa behandlingarna leder till en mycket lyckad allergi-kontrol hos de fleste sällskapsdjur.
Babette Taugbøl
Veterinær och dermatolog
Dr.Baddaky Europe AB
Varför levereras Dr.Baddakys Fiskolja i mörka glasflaskor?
Mörka glasflaskor bevarar kvaliteten på omega-3 fettsyror på bästa möjliga sätt. De skyddas mot solljus, och glas är absolut lufttätt så att omega-3 fettsyrorna inte härsknar. Fiskolja lagras inte i plast, därför säljs till exempel all torskleverolja till människor i glasflaskor eller som gelatinekapslar.
Hur lång är hållbarheten på Dr.Baddakys Fiskolja?
Hållbarheten finns angivet på förpackningen med ett bäst före datum. Efter att glasflaskan är öppnad bör den förbrukas inom 3 månader.
Är Dr.Baddakys Fiskolja en ren naturprodukt?
Ja. Omega-3 fettsyrorna är i sin ursprungliga form av naturligt fett. Det är endast tillsatt alfa-tokoferol ( E-Vitamin), som beskyddar omega-3 fettsyrorna så att de inte härsknar.
Hur ska Dr.baddakys Fiskolja bevaras?
Efter att flaskan är öppnad bör den bevaras i kylskåpet.
Vad är skillnaden mellan Omega-3 och Omega-6 fettsyror?
Omega-3 fettsyror härstammar från näringskedjan i havet och från gröna växter. Omega-6 fettsyror finns först och främst i frö, korn och vegtabiliska oljor. Båda fettsyrorna livsnödvändiga, och kroppen måste få tillfört dessa ämnen. Omega-6 fettsyrorna har färre omättade kemiska bindningar, och därför härsknar inte omega-6 fettsyrorna så lätt.
Varför är inte vanligt torrfoder tillräckligt?
Torrfoder till hund och katt är mycket praktiskt. Det är lätt att hantera för oss människor. Torrfoder är i regel välbalanserat och innehåller praktiskt taget alla viktiga näringsämnen, förutom fleromättade fettsyror från omega-3 serien. Torrfoder som säljs i stora pappers säckar bör inte innehålla långa omega-3 fettsyror. Tillgång på luft blir väldigt stor, och fodret kommer att härskna.
Vilka dokumenterade effekter har ett Omega-3 tillskott?
I doseringar som vi rekommenderar hjälper den mot mjäll, torr päls och fällning. Den reducerar klåda vid hudproblem, och den stimulerar njurfunktionen. Genom forskning på människor vet vi också att den hjälper mot reumatistiska besvär, allergi,och stimulerar mage-tarm kanalen.
Var kan man köpa Dr.Baddakys Fiskolja?
Dr.Baddakys Fiskolja finns att köpa på flaska som innehåller 500 ml, eller i burkar med 100 kapslar. Produkterna finns att köpa hos de flesta djurkliniker, veterinärkontor och även hos några zoo butiker runt om i landet.
Varför är inte vanligt torrfoder tillräckligt?
Torrfoder till hund och katt är mycket praktiskt. Det är lätt att hantera för oss människor. Torrfoder är i regel välbalanserat och innehåller praktiskt taget alla viktiga näringsämnen, förutom fleromättade fettsyror från omega-3 serien. Torrfoder som säljs i stora pappers säckar bör inte innehålla långa omega-3 fettsyror. Tillgång på luft blir väldigt stor, och fodret kommer att härskna.
Vilka dokumenterade effekter har ett Omega-3 tillskott?
I doseringar som vi rekommenderar hjälper den mot mjäll, torr päls och fällning. Den reducerar klåda vid hudproblem, och den stimulerar njurfunktionen. Genom forskning på människor vet vi också att den hjälper mot reumatistiska besvär, allergi,och stimulerar mage-tarm kanalen.
Vad är skillnaden mellan Dr.Baddakys Fiskolja och vanlig torskleverolja?
Dr.Baddakys Fiskolja produceras vid rening av fiskolja, och innehåller därför lite A och D vitamin. Torskleverolja produceras av torsklever. Torsklever innehåller mycket A och D vitamin. Innehållet av Omega-3 fettsyror är mycket högre i Dr.Baddakys Fiskolja jämfört med torskleverolja.
Varje sommar kommer ett antal hundägare plötsligt att upptäcka ett stort, hårlöst vätskande sår med avgränsade kanter på sin fyrbenta vän. Som regel har de inte märkt något speciellt dagen innan. Vad har hänt? Av en eller annan anledning har hunden kliat, bitit eller slickat upp ett stort sår. Såret är som regel ganska ömt och ökar snabbt i omfång.
Vad kan orsaka ett hot spot?
Det kan finnas många olika orsaker till ett hot spot och din veterinär kan hjälpa dig med att utreda vilken. Den vanligaste orsaken är parasiter som löss, fästingar, skabb eller loppor som orsakar klåda och därmed eksem i huden. Öroninflammationer är en vanlig orsak till hot spot på kinden. Lyft därför på öronlappen och se efter om det finns tecken på inflammation i hörselgången. Irritation i analsäckarna kan orsaka hot spot runt analområdet. Hundar med lång päls som inte sköts ordentligt med kamning och därför blir toviga i pälsen kan drabbas av hot spot. Hundraser som detta ofta ses på är de med mycket päls och tät underull som Gråhund, Collie, Schäfer och St. Bernhard samt Golden och Labrador retriever (hos dessa kallas ofta hot spot för retrievereksem). Problemet uppstår vanligen vid varmt och fuktigt väder. Hos en del hundar kan kvistar och liknande bli sittande i pälsen och irritera huden. Allergier mot dammkvalster eller pollen ger mycket klåda och hot spot kan ofta uppstå som en följd. Om hunden har smärtor i inre organ, i skelettet eller i leder kan den slicka och bita på huden i det området och därmed orsaka ett hot spot.
Vad skall man göra?
Det är viktigt att hunden snabbt får hjälp så en veterinär bör besökas samma dag. Såret kan bli mycket större på några timmar. Det är viktigt att göra rent området och se till att hunden inte kommer åt att slicka, riva eller bita på det. Man får bäst överblick om man klipper bort håren i kanterna med en sax. På utställningshundar kanske man inte vill klippa bort päls på stora områden, då får man kamma och spraya håret i kanterna noggrant. Därefter desinficeras hela området med något antiseptisk medel gärna innehållande klorhexidin (finns som spray för djur). Ofta är såret väldigt ömt och hunden låter sig inte behandlas utan vidare. Då får veterinären ge hunden lugnande och smärtstillande. Veterinären har också den viktiga uppgiften att hitta den underliggande orsaken och avgöra om det rör sig om ett vanligt hot spot. Det som vid första ögonkastet ser ut att vara ett hot spot kan vid noggrannare undersökning visa sig vara betydligt besvärligare och därmed kräver en mer omfattande behandling. Vid ett vanligt hot spot så räcker det att man efter rengöring och klippning använder en antiseptisk lösning, ibland i kombination med salva innehållande kortison och antibiotika. Har hunden väldigt ont i såret kan veterinären skriva ut smärtstillande tabletter. Om såret ser ut att sprida sig kan ibland allmän antibiotika skrivas ut. Vanlig behandlingstid är 7-10 dagar.
Om problemet återkommer?
En del hundar får återkommande hot spot med jämna mellanrum. Att förebygga är inte alltid så enkelt. Som ägare kan du göra följande; god pälsvård (det behöver inte vara nödvändigt att klippa ner långhåriga hundar), regelbunden kontroll av parasiter, regelbunden rengöring av öronen samt tömning av analsäckar (detta får dock inte överdrivas), vara speciellt uppmärksam i perioder med varmt och fuktigt väder, ta en grundlig hälsokontroll hos din veterinär och be eventuellt om att få en remiss för hudutredning.
Babette Taugbøl
Veterinär, CertVD
Svensk specialist i dermatologi hund och katt
Information om mögelsvampar
Din patient visar positiva reaktioner mot en eller flera mögelsvampar i HESKA´s Allercept panel. Betydelsen av mögelsvampar för patienter med allergier är ännu okänd. Det bästa är att undvika kontakt med dessa allergener. I enstaka fall så kan det vara aktuellt med att framställa en allergenspecifik immunoterapi. Flaskan skall i så fall enbart innehålla lösning med mögelsvampar. Det finns inga studier om effekten av immunterapi med mögelsvampar ensamt.
Mögelsvampar förekommer universalt, både inom och utomhus. Utomhus mäts de största mängderna upp mitt i sommaren. Sporuleringen är beroende av väderförhållandena. Alla mögelsvampar växer bäst i varm och fuktig miljö. De överlever frostperioder, men kan inte föröka sig då.
De flesta mögelsvamparna av allergisk betydelse sporulerar i torr miljö. Sporuleringen ökar när vinden ökar och fuktigheten faller (soliga eftermiddagar). Detta gäller Cladosporium, Alternaria, Aspergillus, Epicoccum, Helminthosporim, Penicillium och Rhizopus.
Mögelsvampen Fusarium sporulerar kraftigt vid fuktigt väder (regn, kvällar och nätter med stor luftfuktighet.
Vanligt förekommande inomhus mögel: Penicillium, Aspergillus, Rhizopus, Mucor.
Förekomst av de vanliga mögelsvamparna:
Alternaria: lever på organiskt material (blad, jord, blommor, träd, frukt, grönsaker, spannmål). Sporulerar sent vår-sommar, särskilt eftermiddagar. Räknas som betydelsefull för allergiska människor.
Aspergillus: jord, matvarulager, fuktiga områden i badrum, källare, kylskåp.
Cladospurium: organiskt material i jord, döda blad, man kan också finnas på läder, gummi, kläder, papper, träprodukter. I moderata klimatzoner kan den sporulera från sommar till december.
Epicoccum: i gräs, på åkrar, ruttna grönsaker, blad, frukt, textilier. Sporulerar sensommar till höst.
Fusarium: grönsaker, säd på åkern, fruktlager, potatis. Sporulering kräver nederbörd så att höga koncentrationer kan förekomma efter att det har regnat.
Helmithosporium: gräs, säd utomhus. Tröskning leder till spridning av stora mängder.
Mucor: jord, organiskt material. Som regel inte mycket sporer i luften.
Penicillium: jord, frukt, bröd, ost, övriga matvaror. Stora mängder sporer kan förekomma inomhus. Patienter som är allergiska mot Penicillium är som regel inte allergiska mot antibiotikat pencillin.
Rhizopus: jord utomhus, rått kött, rotgrönsaker och bröd, inomhus.
Hur undviker man kontakt med mögelsvampar?
Låt inte djuret ligga i fuktiga källare eller liknande.
Använd luftavfuktare, rengör och desinficera dessa regelbundet.
Håll djuret inne när du klipper gräsmattan.
Ha inte för mycket växter inomhus.
Håll djuret inne när sporuleringen av mögelsvampar är som störst.
Rengör platsen där hundfodret lagras och samt foder - tunnan regelbundet med klorin.
Låt inte hunden uppehålla sig i rum med hög luftfuktighet (badrum, tvättstuga).
Babette Taugbøl
Veterinär, CertVD
Svensk specialist i dermatologi hund och katt
Sommareksem, Sweet itch
Autor: Babette Taugbøl, oversatt til svensk av Marianne Melgren
Etiologi
Detta är den vanligaste allergiska hudssjukdomen hos häst. Den orsakas av en allergisk reaktion mot saliven från diverse bitande insekter (Culicoides, Simulium, Stomoxys mfl). Både typ I och typ IV hypersensitivitetsreaktioner är involverade. Mest uppmärksammad är reaktionen mot Culicoides (svidknott) och man har nu identifierat allergen i saliven från Culicoides sonorensis (Langner et al). Det finns över 1000 Culicoides arter globalt och 30-40 arter regionalt.
Det föreligger en genetisk predisposition hos Islandshäst. Symtomen ses i synnerhet hos importerade häster (sjukdomsprevalens 26% när födda på Island, jämfört med 6.6% hos Islandshäst födda i Sverige). I en svensk studie med 441 Islandshäster var ca 15% av hästarna drabbade. Hästar av ponnyraser samt Frieserhästar förefaller också att vara överrepresenterade, men sjukdomen kan drabba hästar av alla raser och i alla åldrar.
Det råder inget tvivel om att IgE antikroppar är inblandade vid insektshypersensitivitet hos häst. IgE antikroppar mot Culicoides kan finnas hos alla hästar som har varit utsatta för stick av svidknott. En studie har visat att specifika IgE antikroppar mot Culicoides inte har kunnat påvisas hos hästar utanför säsongen när de kliniska symtomen var borta. IgE mot Culicoides har heller inte kunnat påvisas hos hästar på Island där ju Culicoides inte finns (Wilson et al).
Kliniska symtom
Problemen startar som regel i 2-4 års åldern (ofta under loppet av den tredje betessäsongen om de är födda på Island och under den fjärde om de är födda i Sverige). I Skandinavien startar insektssäsongen på våren (april) och varar till hösten (oktober).
Vanligen ser man papler och mjällande eksem i man- och svansregionen och längs rygglinjen. Öronen, området mellan juverdelarna, bröst och mittre buklinje kan också vara angripet. Stark klåda gör att hästen kliar av sig tagel i man och svans och river sönder huden som till följd av det kan bli sekundärt infekterad. Urtikaria och eosinfila granulom finns också beskrivet. Symtomen förvärras för varje år, så mycket att en del hästar aldrig får tillbaka hår/tagel om vintern.
Enstaka individer kan bli så påverkade (hudinfektioner, viktsförlust, betendeförändringar) att de inte kan användas under sommaren (upp till 50 % reduktion av bruksvärdet förekommer).
Diagnos
Diagnosen ställs med hjälp av en god anamnes, klinisk undersökning och respons på insekts kontroll. Aktuella differentialdiagnoser (atopi, foderrallergi, kontaktallergi, läkemedlesbiverkning, skabb, löss, oxyuriasis, strongyloidosis) måste uteslutas. En allergitest kan användas för att bekräfta den kliniska diagnosen och identifiera vilken insektsgrupp hästen är mest känslig för. Allergitesten kan också användas för att bevisa för ägaren vikten av en effektiv insektsbekämpning. Testresultatet kan även användas för att framställa en allergenspecifik immunterapi.
Vilken test och när?
Intradermal test: 80% av kliniska insektsallergiska häster visar multipla reaktioner, men standardiserade ekstrakt finns inte tillgängliga.
Histamin release test som inducerar basofil degranulation är en bra test men kräver ett väldigt färskt blodprov.
In vitro test ALLERCEPT™ F-c R1a-mastcelle receptor, insekt panel: 70% av häster med insektshypersensitivitet är positiva, men också 30% av kliniskt friska häster testar positivt på IgE under insektssäsongen. Blodproven kan tas 4-5 veckor efter att symtomen börjar. Utanför säsongen kommer insekts IgE sjunka drastiskt och det är därför ingen ide att testa dessa om vintern.
Terapi mot insekts hypersensitivitet
Denna består av att undvika kontakt med insekterna, insekts-kontroll, klåddämpande behandling och eventuellt allergenspecifik immunterapi.
Undvika kontakt med insekterna och insektskontroll:
Identifiera insekterna hästen inte tål (kliniska symtom + allergitest) och se till att hästen inte blir biten av dessa.
Bromsar (Tabanus) och stickflugan (Stomoxys) är dagaktiva och hästen bör uppstallas på dagtid. Knott (simulium), mygg (culex) og svidknott (culicoides) är mest aktiva från sen eftermiddag till tidig morgon och uppstallning bör således ske dessa tider. Hästen bör inte vistas i närheten av stillastående vatten. Flytta hästen till ett betesområde med mindre knott och mer vind (fjällbete eller sjöbete). Ordentliga insektstäcken eller helst ett Boett? täcke kan hjälpa många patienter. Stallet måste göras ”insekts-tätt” – myggnäten måste vara väldigt finmaskiga och näten samt övriga stallet bör sprayas regelbundet med insektspray. Starka fläktar hjälper till att hålla undan Culicoides. I USA användes en apparat som kallas ”Mosquito Magnet” som drar till sig de blodsugande insekterna med hjälp av CO2 (www.global.mosquitomagnet.com). Insektsrepellerande medel som innehåller minst 2% permethrin kan användas, men har inte alltid tillräcklilg effekt ensam om den inte appliceras dagligen (till exempel Switch pour on/spray). Citronella har ingen effekt.
Klåddämpande behandling:
Lokalbehandling med produkter som innehåller havremjöl har lätt klåddämpande och kylande effekt (till exempel VetriDerm Intensive Conditioner eller VetriDerm Intensive Softener). Ljus sulfonerad skifferolja i gelform, applicerad två gånger dagligen, har visat sig kunna dämpa symtomen och påskynda läkningsprocessen (Schwenzer et al).
Vid sekundära hudinfektioner ökar klådan. Infektionen skall behandlas i första hand lokalt med schampo (till exempel bensylperoxid, klorhexidin, ättikssyra/borsyra), eventuellt också systemiskt med antibiotika.
Antihistaminer fungerar bäst som forebyggande behandling. Pröva hydroxyzin (Atarax) 1-2mg/kg 2-3 ganger daglig. Biverkningar som trötthet och förändrat beteende kan ses. OBS: teratogent! Antihistaminer kan ge bättre effekt tillsammans med fettsyror och kan också kombineras med prednisolon. Cetirizin fungerer inte vid insektshypersensitivitet (Olsén et al.)
Prednisolon har en mycket god klåddämpande effekt och kan vara nödvändig i kortare perioder. Forsök med en startdos på 0,8-2mg/kg på morgonen tills klådan är under kontroll, därefter reduktion till 0,25-1mg/kg på morgonen. Sedan ytterligare reduktion till lägsta möjliga dos varannan dag. Ju bättre insektskontroll man har, desto lägre dos prednisolon behövs. Var uppmärksam på risken att utveckla fång vid användning av kortison, speciellt hos ponnyhästar. Man kan försöka att kombinera
kortison med pentoxifyllin (licenspreparat Trental) (10mg/kg två ggr/dag).
Omega-3 fettsyror (t. ex. Dr.Baddakys Fiskolja) har synnergistisk effekt med antihistaminer/steroider i den sjukdomsbekämpande processen. Studier gjorda på människa och hund visar god effekt. Det behövs dock goda studier på häst. Man kan forsöka att ge 30-50 ml fiskolja till häst dagligen.
Allergenspecifik immunterapi med insekts extrakt finns tillgängliga och kan fungera på yngre hästar. Det är viktigt att starta en sådan immunterapi innom ett till två år efter att symtomen visats sig. God uppföljning och samtidig insektskontroll kan ge bättre effekt. Det finns väldigt få publicerade studier som avhandlar immunterapi gett till hästar med insekts hypersensitivitet. I en studie visade det ingen effekt (Barbet et al), medan i en annan studie så blev 9 av 10 hästar mycket bättre (Anderson et al).
DNA vaccination som medför en TH2 respons kan vara framtidens sätt att behandla allergiska sjukdomar hos häst. Det återstår dock en hel del forskning innom området.
Noen utvalgte referanser:
Andersen, G.S. Belton, P. et al. Immunotherapy trial for horses in British Columbia with Culicoides (Diptera: Ceratopogonidae) hypersensitivity. J Med Entomog. 1996 May;33(3):458-66.
Barbet , J.L., Bevier D., Greiner, E.C. Specific immunotherapy in the treatment of Culicoides hypersensitivity in horses: a double-blind study. Equine Vet J. 1990 Jul,22(4):232-5.
Langner, K.F.A., Jarvis, D.L., et al. Identification, expression and characterization of a major salivary allergen (Cul s1) of the biting midge Culicoides sonorensis relevant for summer eczema in horses. Int J Parasitol. 2009 January;39(2): 243-250.
Olsén L, Bondesson U, Broström H, Olsson U, Mazogi B, Sundqvist M, Tjälve H, Ingvast-Larsson C. Pharmacokinetics and effects of cetirizine in horses with insect bite hypersensitivity. Vet J. 2010 Jan 22.
Schwenzer, K, Gayko, G., Kainz, S. Anwendung von Ichthyol (Helles Sulfoniertes Schieferöl) zur Behandlung des Sommereksems beim Pferd. Praktischer Tierarzt 2009, 90: 5, 430-439.
Wilson, A.D., Harwood, L.J. et al. Detection of IgG and IgE serum antibodies to Culicoides salivary gland antigens in horses with insect dermal hypersensitivity (sweet itch). Equine Vet J. 2001 Nov;33(7):707-13.
Information om kvalster och allergi
Husdammskvalster (Dermatophagoides farinae och D. pteronissinus är bäst dokumenterade)
Dessa lever på hudceller från människor och djur, jästsvampar, mögelsvampar och hushållavfall. D. farinae och D. pteronyssinius har olika antigener. Antigenfraktioner och DNA sekvenser har kartlagts. Döda kvalster och deras exkrementer är lika allergiframkallande som levande kvalster. Hundar reagerar på andra allergener från dessa kvalster än vad människor gör (därför är det viktigt att använda immunterapi framställd för hund).
Förekomst av husdammskvalster:
Kvalsterna trivs i hus med heltäckningsmattor, hög luftfuktighet och temperaturer runt 17-24 grader. Det finns mer husdammskvalster i fuktiga hus (relativ luftfuktighet måste vara över 60 % för att kvalster skall reproducera sig bra). Antal kvalster ökar från augusti till november, ofta ser man även en topp på våren. Flera kvalster finns på madrassen än på golvet, särskilt i sovrummet.
Förrådskvalster:
Tyrophagus putresentiae, Acarus siro, Glycophagus destructor, Lepidoglyphus.
Numera anser man att även förrådskvalster har stor betydelse för atopisk dermatit. Tyrophagus förefaller vara ett viktigt allergen för både människor och djur. Molekylär kloning har visat att allegener från Lepidoglyphus och Tyrophagus visar 40 % identitet med allergener från Dermatophagoides (husdammskvalster), något som medför att korsreaktioner kan förekomma. Hos människor har alla förrådskvalster dokumenterat samband med allergisk rhinit, astma och atopisk dermatit. Flera studier har visat sensitisering av hundar mot förrådskvalster.
Förekomst av förrådskvalster:
Dessa kvalster finns i stora mängder i hö, halm, spannmålsprodukter och i husdamm, speciellt i hus med hög luftfuktighet. De trivs bäst i en varm (25-30 grader Celsius) och fuktig (optimalt vid relativ luftfuktighet på 80 %) miljö. I en sådan miljö ökar också tillväxten av mögelsvampar som då i sin tur ger en ökad näringstillförsel för dessa kvalster. De lever av ost, skinka, spannmål och proteinrik mat. Förrådskvalster använder insekter som transportmedel. Detta kallas ”phoresy” och denna transportmetod gör det enklare för förrådskvalster att förorena lagrade matvaror. Dessa kvalster har hittats i hundens närmaste omgivning (husdamm, bäddar).
Kvalster och allergi
Höga serum IgE värden mot förrådskvalster ses ofta vid Allercept tester (HESKA Fc receptor test), ibland ensamma, men ofta i kombination med höga värden mot husdammskvalster. Detta kan tolkas som sensitisering mot båda sorterna eller en korsreaktion. I en ny studie har man visat korsreaktioner både in vivo och in vitro mellan husdammskvalster och förrådskvalster.
Finns kvalster i torrfoder till hund?
I tidigare studier har det inte hittats förrådskvalster i torrfoder. Nyligen har man påvisat förrådskvalster i en fabrik i England där torrfoder förpackas. I en uppföljande studie har man påvisat en låg förekomst av förrådskvalstret Acarus Siro, i 2 av 10 säckar med torrfoder när man öppnat helt nya säckar. Efter 5 veckors lagring av i kennelmiljö kunde man hitta förrådskvalster (speciellt Tyrophagus) i 8 av 10 öppna säckar med torrfoder.
Vad kan man göra för att minska kontakten med husdammskvalster?
Tvätta hundens fällar varje vecka i varmt vatten (över 70 grader).
Använd gärna en bädd med konstskinn som är lätt att hålla ren.
Låt inte hunden ligga i soffan, fåtöljer eller sängar.
Undvik tygleksaker.
Låt hunden vistas i rum utan mattor så mycket som möjligt.
Regelbunden våttorkning av de platser hunden uppehåller sig mest på.
Byt filter i dammsugaren regelbundet.
Håll luftfuktigheten till ett minimum (30-50 %).
Vad kan man göra för att minska kontakten med förrådskvalster?
Låt inte hunden ligga i fuktiga källare eller andra våtutrymmen.
Använd luftavfuktare.
Undvik lador, uthus, stall och platser där mat lagras.
Använd hundfoder av god kvalité och stäng säcken med exempelvis klädnypor.
Eventuellt kan torrfodret ersättas med burkmat under en period.
Rengör platsen där torrfodret förvaras och om man använder fodertunna regelbundet med klorin.
Låt inte hunden uppehålla sig i rum med hög luftfuktighet (badrum, tvättstuga).
Babette Taugbøl
Veterinär, CertVD
Svensk specialist i dermatologi hund och katt
Den två år gamla Golden Retrievern Bonzo ruskar på huvudet och kliar sig i öronen flera gånger i timmen. Samma problem hade Bonzo för några månader sedan, örondropparna Bonzo fick den gången hjälpte bra. Då är det väl bara att ringa och få ett nytt recept-eller? Men veterinären säger att hunden måste undersökas igen innan han får en ny behandling. Kan det vara nödvändigt?
Örats anatomi (konstruktion)
Den synliga delen av örat består av ytterörat med öronlapp och hörselgång. Öronlappen har rasspecifik utformning och behåringen varierar. Öronbrosken stödjer öronlappen i större eller mindre grad. På så vis så får vi hundraser med stående öron och andra med hängöron. Hörselgången sträcker sig ner till trumhinnan, och delas in i en vertikal och en horisontal del. Hörselgången är täckt av nästan hårlös hud. Talgkörtlar och svettkörtlar i hörselgångens hud producerar det som kallas öronvax.
Hundar får öroninflammationer för att:
1. Det finns en mängd olika yttre och individuella faktorer som gör att hunden kan få öroninflammation.
2. Det finns en mängd sjukdomar som kan orsaka öroninflammationer.
Faktorer som bidrar till att hunden lättare kan få öroninflammationer
• Utformningen av örat
- trång hörselgång, hår i hörselgången, hängöron
• Fuktighet - frekvent simning, täts bad, hög luftfuktighet
• Drag -bilkörning med öppna fönster, dragig liggplats
• Överproduktion av öronvax -överaktiva talgkörtlar
• Konsekvenser av behandling -irritation av bomullspinnar, irriterande lokalbehandling, överdriven öronrengöring, ryckning av öronhår
Sjukdomar som ger öroninflammationer
• Parasiter -öronskabb, fästingar, rävskabb, demodex (hårsäckskvalster), löss, loppor.
• Allergier -kvalsterallergi, pollenallergi, foderallergi, kontaktallergi
• Fel i förhorningsprocessen -kan vara rasbetingat
• Hormonella sjukdomar -underfunktion av sköldkörteln
• Främmande kroppar -plantdelar, hår, sand, intorkade medicin-/öronvaxsrester
• Körtelsjukdomar -talgkörtelskador
• Svulster, polyper -gör öronkanalen trängre
• Autoimmuna sjukdomar -kroppsförsvaret attackerar sina egna celler
Vad gör veterinären?
Hur gör man åt bakterier och jästsvampar?
Som man kan förstå av listorna ovan finns det många orsaker till öroninflammationer hos våra fyrbenta vänner. Din veterinär vill därför ta upp sjukdomshistorian, och göra en grundlig undersökning av hela hunden samt själva örat. Der är som regel nödvändigt med undersökning av prover från hud och öronvax i mikroskop. En del veterinärer undersöker själva om det finns bakterier och jästsvamp, andra sänder in proverna från örat till ett laboratorium. Bakterier och jästsvamp förekommer alltid sekundärt till den egentliga grundorsaken. Detta är orsaken till att en lokalbehandling av örat, med enbart örondroppar, ofta bara ger en tillfällig effekt.
Vad kan jag göra för att förebygga en öroninflammation?
• Vara försiktig när man rycker öronhår - inte rengöra för mycket - inte använda bomullstops, bara en mjuk bomullstuss.
• Undvik att få vatten i hundens öron vid tvätt och schamponering (sätt eventuellt bomull eller fetvadd i hörselgången).
• Kör inte bil med nedvevade fönster.
• Kontrollera hundens hud och öron regelbundet.
• Använd inte gamla överblivna örondroppar av och till.
• Använd inte hundar med kroniska öronproblem i aveln.
Vad kan jag göra för att behandla öroninflammationer?
• Följ veterinärens anvisningar om utredning och behandling av grundorsaken.
• Be veterinären kontrollera att inflammationen har blivit helt bra.
Hur gick det då med Golden Retrievern Bonzo? Det visade sig att Bonzo var allergisk mot husdammskvalster. När allergin kom under kontroll, försvann också de återkommande öronproblemen.
Babette Taugbøl
Veterinär, CertVD
Svensk specialist i dermatologi hund och katt